Tycker det är dags för litet mer utbildning om våra änglar nu. Dagens text handlar om Ärkeängel Michael som hjälper till med det fysiska här i världen. Som vanligt är det Gigi från USA som berättar;

"For those of you who haven't met Archangel Michael yet, I would love to introduce him to you.  Archangel Michael can help us in any everyday "physical" life situation.  He is known as the strongest and most powerful of the Archangels.  In fact, his name means "The One who is like God."  Archangel Michael is the doer and the shaker of the Archangels.  He manages and moves all things and objects in the physical world.  As with all Archangels, Michael's help is available to us at all times, since his energy is never depleted. He is considered (and has been for millennia) the extension of God in the physical world, like a Senior Vice President in a big corporation.  Other Archangels have different functions in the universe, i.e Archangel Raphael is responsible for all matters of health and healing, and Archangel Gabrielle is in charge of all human communications.

But back to Michael.  He will help you under any kind of circumstances, under one condition (I guess most of you know what I'm going to say, but I'll say it again and again...) YOU  NEED  TO ASK!  Through the act of asking you are connecting to his energy.  You are inviting his energy.  You step back and say, "YOU do it!"

Example:  A few months ago my friend S and I got stuck in traffic on the famous seven-lane-in-one-direction No.5 Freeway going North to L.A.  We had planned to attend a lecture and have a leisurely supper beforehand.  S (a native Californian) sighed.  "I know from a lifetime of experience, once the traffic is like THIS, we won't have time for supper, it's just too jammed up."  Having no previous experience with a situation like this, I said in blissful innocence, "S, let's ask Archangel Michael for help."  She agreed and we prayed together, "Archangel Michael, please unclog this traffic jam for everyone.  Open the lanes and let the traffic flow easily. Thank you."

S and I couldn't believe our eyes.  After 30 seconds the traffic cleared up completely.  There was a strange, almost eerie feeling about it.  S and I just said, "Thank you."  We had plenty of time for our supper and our lecture.

Another time my friend C got stuck on the same Freeway and phoned me from the car, saying she'd be late come to my house. I said, "C, let's pray together to Archangel Michael, you from the car, I from home.  Let's ask him to clear the traffic."  We did.  C turned up at my doorstep 10 minutes later, still shaking her head in disbelief at how the situation had improved immediately.

A similar thing happened when my husband and I drove south to San Diego.  We were stuck in a field of none-moving cars.  We asked.  It worked.

I believe that ONE good prayer, spoken with sincerity, faith and gratitude can connect us to Archangel Michael's powerful energy and invite his divine help for all of us.  And for all my friends who read this in the NY/NJ area, why not try the above for "Route 3" or the Garden State Parkway?

I wish you safe and smooth traffic conditions with the help of Archangel Michael.  And please never forget to say "Thank you."

Nur är det fem personer som har varit med i min omröstning - HURRA!

Rösta på mig

Knyt-Knut knopar ihop säcken, om julen alltså! För nu är den officiellt slut och dessutom utdansad ur vårt hem! Nä, vi dansade kanske inte så mycket när jag tänker efter med det låter fint! Ungefär som när vi städade ordentligt i förra veckan och herr W sa; ”Om du röjer i Kattrummet och plockar i ordning där så dammsuger jag”. Helnöjd över detta förslag stängde jag och flickorna (varken Maya eller Bella är överförtjusta över den mullrande dust-suckern!) in oss i Kattrummet, slog på datorn, klickade på Youtube, tog fram spellistan med Yello-låtar och så diggade vi loss, voffsisarna och jag!!! Vi hade det så härligt att vi helt glömde bort herr W där han kämpade på med sugandet!

Men alltså, inget jul-ut-dansande blev det hos oss, vi stoppade helt sonika ned allt i en låda utan någon som helst ceremoni! Gips-julluvan, skräck-krubban och de två små porslinstomtarna åkte ned i lådan och ned i källaren. Det är nämligen så långt vi går vad det gäller julutsmyckning, förutom granen vill säga som i år blev en plastvariant! Första året utan riktig gran med riktig grandoft och det gick jättebra! Litet unket doftade granen till att börja med; jag fick en minnesbild från tiden innan vi flyttades bort från barndomshemmet. Min brorsa hade i sitt rum en garderob där han förvarade sina uniformer till Hemvärnet – DÄR luktade det ull-unket på ett alldeles speciellt sätt som jag direkt associerade till vår nya plastgran. Efter tre veckors vädring dock var unklukten endast minimal då vi likt ett paraply vek ihop grenarna för förvaring i närmare ett år framåt…

Här en bild på skräck-krubban med den vildsint morrande björnen och det galet farliga lejonet! Josef närapå svimmar av fasa! Maria ser litet orolig ut men Jesusbarnet är lyckligt oviss om hotet som hägrar!

Gips-julluvan får gipshuvudet, föreställandes herr W som liten gosse, på sig varje jul!