Jag har gått på folkhögskola och, framför allt bott på folkhögskola. Det var en alldeles speciell och, för det mesta, rolig erfarenhet. Vad det gäller maten dock stod mycket att önska. Vi gick omkring undernärda och glåmig men så ett par gånger per termin gick djungeltelegrafen igång; ”Äppelpaj, äppelpaj!”. Det var kodordet för att nu gick det att trycka i sig vaniljsås så att det sprutade ut ur alla kroppsöppningar! Vilt språng ned till matsalen, fast grepp om de djupa tallrikarna och så förfinade vi konsten att skrapa av själva kaktäcket av äpplena så att ingen frukt kom med i tallriken. Därefter fyllde vi på med VANILJSÅS så mycket att det nästan blev råge! Därpå följde det vanliga däckandet på gräsmattan utanför matsalen. Vi låg där alla och flämtade av utmattning och var stockstoppade som små bullterriers samtidigt som vi lovade varandra att aldrig äta äppelpaj igen. Två månader senare låg vi där igen och lovade samma sak!

Nu förtiden är jag så duktig att jag nästan alltid tar med mig mat att äta till lunch. Mycket för att matutbudet på sjukhuset är milt sagt undermåligt (läs; uruselt). Den enda riktiga restaurangen på området (riktig ENBART i den bemärkelsen att maten verkligen lagas där)  är ett direkt hån mot sina gäster; den heter ”Gastronomen” men borde heta något i stil med ”Slaskhon”. Alternativet är ett ställe där de kan värma upp pajer och lägga ost på bröd och det är inte heller en  verklig valmöjlighet. Så därför går vi varje fredag några steg extra utanför området till ett ställe som heter ”Lunchen”. Första gången vi kom ut från det stället gick vi omkring med ett lyckligt flin på läpparna hela resten av dagen. De serverar buffé med en kötträtt, en fiskrätt, en soppa och massor med vegetariska guckor att välja mellan, nybakat bröd och sedan för att toppa det hela; efterrätt varje fredag!!

Dock går vi inte längre omkring och ser totalt frälsta efter besök där för kvaliteten har tyvärr sänkts och priset har gått upp men det är trevligt med litet omväxling i livet. Därför går vi dit varje fredag. Och varje fredag upprepar jag följande mantra; ”Vaniljsås, vaniljsås, vaniljsås”. Jag tror nämligen att jag på telepatisk väg kan få personalen där att servera denna delikata sås till efterrätten. Och efterrätten i sig är inte så viktig bara det blir VANILJSÅS till den. Då är jag en happy camper!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

https://www.esmaker-sahlgrenska.se//s.aspx?id=0451ab030cc9

        ...lMMM.

     Fick en hälsning från Ann-Marie häromdagen där hon bland annat berättade att en av hennes hundar är en Boerboel. Jag hade inte riktigt koll på hur en sådan hund ser ut så jag var naturligtvis tvungen att googla fram litet bildbevis...   ...

     My dear Angel Friends,   It's 2010!!!... and we are one week into the new year!  Are you ready to abandon your strict resolutions about diet and exercise already? Relax.  Here is a heavenly exciting resolution of a different kind.  I'd l...