Alla inlägg under februari 2009

Av Mayamama - 10 februari 2009 16:09

Här kommer två strippar om det här som så många kämpar med; vill äta men vill inte ha kilona!!



sparkle08.gif Web Divider picture by Gothika_Web_Stuff


Av Mayamama - 10 februari 2009 15:29



Jag är en stor falafelentusiast. Har till slut arbetat upp en viss kräsenhet efter att ha smakat falafelrullar runtom Göteborg och i frysdiskarna med byggsats att göra hemma!

 

Om vi snackar om att köpa färdig rulle kan man direkt skippa de gjorda på pizzeria för där använder de pizzadeg till  bottnarna och det blir ALLDELES för tjockt! Det skall vara libabröd som är tunt och välrullande. ”Bästa falafeln i Göteborg” förkunnar en tidningsartikel omsorgsfullt utklippt ur GP och uppklistrad på Ali Babas falalfelkiosk på Backaplan. God, men inte godast har jag konstaterat. Falaflarna är goda men såsen till är det litet si och så med och oftast är det litet snålt tilltaget så att det hela blir en aning torrt.

 

Enligt min mening är finns de bästa falaflarna att köpa vid de ambulerande vagnarna uppställda på Kungstorget. På sommaren och våren är det många att välja på; allt från falafel till texmex och indiskt. Nu på vintern brukar det enbart stå två tappra falafelkioskar uppställda. Förr förra gången jag valde mellan dessa två vagnar valde jag den större litet flashigare. Han serverade en god falafel men ignorerade mig totalt  – pratade i telefonen under hela den korta tid jag stod där. Serviceminded hallå!?! Nästa gång valde jag den andra vagnen och tänkte testa om även den försäljaren led av inställningen ”ler man så dör man”. Men på ”Falafel King” var det annat ljud i skällan! Mannen därinne log inte bara en gång utan till och med två gånger och sade till slut även ”Smaklig måltid”. Det må jag säga – "Falafel King" rules!! Vandrade därifrån med en delikat rulle med lagom friterade falaflar, strimlad vitkål i libabrödet, majrova i väl avmätt mängd och en smaskig vitlöksås att avrunda det hela.


Frysta falafler för hemmabruk är inte riktigt lyckat. Har inte kommit över några som ens en gång närmar sig de riktiga vad det gäller smak och konsistens. Nutanas är alldeles för mjöliga till exempel. Och så har vi ju dessutom problemet med bröd – jag har inte lyckats hitta något libabröd att köpa i de affärer jag shoppar. Blev så desperat att jag gjorde egna tunnbröd i stekpannan i söndags och det var inte helt fel! Får väl lära mig att göra själva falaflarna själv också så småningom!

Av Mayamama - 9 februari 2009 15:49

Ytterligare en Roses superba klänningar att frossa i! Detta är den så kallade "Dinner Dress".



Middagsklänningen bär Rose vid en högtidlig middagsbjudning där Jack är bjuden att sitta med. Denna klänning har kopierats många gånger för att sys upp tilll iögonfallande, figursmickrande, utsökta balklänningar.  Modellen på Middagsklänningen är nästan identisk med den vita Himmelsklänningen som Rose bär vid slutet av filmen. 



 

Drop-dead gorgeous!

Av Mayamama - 9 februari 2009 11:23

Har du pratat med din Ängel på sista tiden?



Have you been talking to your Angel lately?


I'm sure many of you have, and if you haven't, this is a friendly heavenly "kick" to remind you that you should take up your conversation with your Guardian Angel again.


It all sounds so easy, doesn't it?  Isn't it also true that while talking to your Angel you sometimes fear that he/she might not hear you?  Be honest, sometimes we tend to doubt the presence of our Heavenly Helper.  It's only human, and I'm no exception.


Maybe it's a difficult time in your life, maybe there is a sadness that persists, maybe there is a problem with no apparent solution in sight, or you feel unworthy of your Angel's help.


In short, your relationship with your Angel needs a make-over and a renewal.  But how?  My advice:  Ask for a sign.  It will not always happen instantly, but yes, sometimes it does.  Ask that your Angel to reveal herself/himself to you by name.  That his/her name will appear to you in some way, spontaneously.  You will know instantly.  Your heart might skip a beat.


While driving recently, I spoke to my Guardian Angel "Wilhelm."  I said, "Wilhelm, I haven't heard from you in a while and it bothers me a bit. Please let me hear your name."  A little later I turned on the radio and the announcer said, "... and now we are going to play a piece by the rarely performed composer Wilhelm......"  WOW.  My heart did not only skip a beat, it made a summersault.  I smiled, "Thank you Wilhelm, my good angelic buddy." (How could I have ever doubted your presence?)


My friend Walter asked his Angel "Silvia" to confirm her name to him.  Because of a traffic detour, Walter had to park a few blocks away from his destination.  When he returned to his car again, he looked up at the street sign.  It read "Silvia Street."


Another Angel friend of mine heard the name of her Angel "Adrian" shouted across the street from a mother to her child.


And here is the (by now famous) "Willy-Story."  A lot of people in New Jersey know it already.  It's a cute story.  Several months ago I told one of my Angel friends, Claudia, that her Guardian Angel appeared to me as "short, red-haired and his name is Willy."  She accepted this.  Later on, Claudia and her husband moved to a farm where they have several animals.  They subsequently met a woman who offered them a pony as an addition to their "four-legged" family.  The woman explained, "The pony is short, red-haired and his name is Willy."  WOW.  Sometimes our Angels take their time, but when we ask, they will surprise us at a moment when we least expect it.

Av Mayamama - 8 februari 2009 20:58



Jaha, då börjar jag att komma litet underfund med det här med ”Färg och utseende” på min blogg – learning by trial and error! Det är ingen slump att det är skotskrutig bakgrund jag valt för jag känner starkt samband med England och speciellt Scotland och också Irland. Jag är alldeles säker på att jag i ett förra liv bott där.


Att åka till England som au pair 1985 var det första jag gjorde följandes mitt hjärta och inte min hjärna. Det var ett äventyr som hette duga. Till att börja med kände jag mig hur hemma som helst men att arbeta som au pair är en ohållbar situation – man skall vara en av familjen, men ändå inte eftersom man är betald (om man nu kan kalla tjugo pund i veckan betalning! – räckte inte till tunnelbanekort ens!) Eftersom jag bestämt mig för att stanna i ett år tvekade jag inte en sekund när jag blev utsparkad av en familj att genast skaffa ytterligare en – det fanns inte på kartan att ge upp! Från Wembly flyttade jag till Richmond, till Wimbledon och slutligen till South Norwood. Den enda familj som hade rätt inställning till det här med au pair var just de i South Norwood – de tyckte det var trevligt att lära känna olika nationaliteter och sätt att leva. Tyvärr hittade jag inte dem förrän sex veckor innan mitt uppehållstillstånd gick ut!


Ja, så England gillar jag, hur knäppa de än kan ses – och det kan de! Och skotskrutigt är något jag älskar och nu har jag lärt mig att man kan ladda upp en egen bild för bakgrund till bloggen. Alltså kan jag byta från dem som fanns i mallarna från BLoggagratis och det känns skönt för den skotskrutiga jag fann där hade en liten blå rand i sig och det är inte en färg jag kan stå ut med! Är väldigt nöjd med den ”tartan” jag fann!


Tyvärr går det inte att få en särskilt skarp bild med London tube stations men min resa gick alltså från Wembley som är en station högst upp till vänster, på den gråa linjen - "Jubilee line". Flytten till Richmond gjorde att jag hamnade söder om Themsen; slutstationen på den gröna linjen till höger - "District line". Litet mer söder ut och åt höger så kommer man till Wimbledon, också på "District line" där jag mellanlandade i någon månad, för att till sist flytta så långt söder ut att det inte ens fanns med på tunnelbanekartan; South Norwood. Två timmar tog det att åka in till stan med de sporadiska bussar som gick därifrån - först kom ingen, så kom ingen och ingen - men SÅ kom det fyra bussar på en gång. Jag antar att de hade druckit te tillsammans!


Av Mayamama - 6 februari 2009 16:12



Från första stund Rose steg ur bilen och visade sig på duken överväldigades  de flesta kvinnorna i publiken av mållösthet inför Kate Winslets magnifika garderob. Hennes "Boarding Suit" sätter ribban för vad som komma skall. Roses stora underbara hatt talar om för oss att detta är en viktig karaktär i filmen. Hatten är gjord av strå från Milan med en dubbel rosett av randigt band.


Kostymen är gjord i vitt twill med smala mörkt violetta ränder. Ränder används på ett finurligt sätt och skapar på så sätt en illusion av en utsökt skräddad kostym. Jackan går nedom höfterna och kjolen är smal, vilket var en väldigt fashonalbel siluett åren innan första världskriget. Slag, manschetter, skärp och knappar är gjorda i finaste kungliga violetta satängtyg. Skjortkragen är kantad med pärlor. Rose avslutar ensemblen med en smal slips som fäst med en rund kravattnål.


Av Mayamama - 6 februari 2009 13:15

Visserligen är det fredag i dag och bara det gör ju att livet leker, men med litet puppybilder blir det ännu finare! Här kommer Mayas syskon; 



Ballstaff Kalle Kula "Barney",



Ballstaff Killkenny "Dollar",  



Ballstaff Kaxiga Klara "Kira",  



och sist men allt annat än minst; Ballstaff Karamell "Penny".

Presentation

Omröstning

Hur många goda gärningar har du gjort senaste veckan?
 En
 Flera
 Jättemånga
 Inga
 Vet ej
 Inga, men jag ska!

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16 17 18 19 20
21
22
23 24 25 26 27 28
<<< Februari 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards