Det roliga/läskiga med dessa vandringssägner är att man tänker; "Jo, men det där har jag ju hört av Adam som hörde det ifrån Bertil!" Och man vet inte riktigt säkert om det är sant eller inte! Följande är naturligtvis en skröna;

"En invandrarfamilj med mormor och hela baletten flyttade in i en lägenhet i ett bostadshus. Efter ett tag reagerade grannarna i bostaden under. Deras tak 'läckte'. De ringde till hälsovårdsnämnden som gjorde ett besök hos invandrarfamiljen. I vardagsrummet var halva parkettgolvet uppbrutet. Där odlade familjen potatis".

Parkettgolvshistorien är ett exempel på en av våra vanligaste vandringssägner. Sådana historier uppstår framför allt inför det okända och främmande, som blir föremål för rykten, skvaller och sägner. Just historien om potatisen och parkettgolvet fanns i Sverige redan innan den första stora invandrargruppen kom på 1960-talet. Efter andra världskriget berättades den om norrlänningar som flyttat till Stockholm och om nyinflyttade landsortsbor i en förort till Luleå. Den berättas också flitigt i bland annat Ungern och Tjeckoslovakien om zigenare, men återfinns också i många andra länder.

Parketthistorien sattes på pränt av Bengt af Klintberg.

-Gellert Tamas