Det finns en företeelse som kallas för Chindogu som ungefär betyder ovanligt redskap. Det handlar alltså om uppfinningar som det är svårt att besluta om de är odugliga eller användbara - i alla fall är de flesta väldigt roliga!

Här kommer först ett smakprov och sedan en litet mer ingående förklaring om vad Cindogu är;

BACK SCRATCHER'S T-SHIRT
The fast and logical solution to infernal itching
The friend (or partner) who offers to scratch your back is a friend (or partner) indeed. Except it all goes horribly wrong when they just can't seem to locate the maddening itch. For those who are fed up of saying, 'left a bit... up a bit... right a bit... damn!' comes a very special T-shirt, complete with Battleships style, itch-locater grid. The scratchee is also equipped with a hand-held miniature corresponding grid-map, for accurate communication. So when the scratcher says, 'I'm scratching F5, ' the scratchee can say, 'try G7'.

-chindogu.com/

CHINDOGU

Chindogu is the Japanese art of inventing ingenious everyday gadgets that, on the face of it, seem like an ideal solution to a particular problem. However, Chindogu has a distinctive feature: anyone actually attempting to use one of these inventions would find that it causes so many new problems, or such significant social embarrassment, that effectively it has no utility whatsoever. Thus, Chindogu are sometimes described as "unuseless" but they  cannot be regarded as 'useless' in an absolute sense, since they do actually solve a problem; however, in practical terms, they cannot positively be called "useful."

Literally translated, "Chindogu" means unusual tool. The term was coined by Kenji Kawakami, a Japanese investor and editor of the magazine "Mail Order Life."

-Wikipedia, the free encyclopedia

I slutet av 80-talet såg jag ”Himmel över Berlin” av regissören Wim Wenders.

 

Jag älskar hur änglarna porträtteras som vänliga trenchcoatklädda män som strövar genom Västberlin. De iakttar och lyssnar till människornas tankar, utan att själva ses eller höras av någon. De har alltid varit i Berlin, de var där innan det fanns någon stad, kanske innan det ens fanns människor. Änglarna målas upp såväl märkbara som icke märkbara i sin ständiga närvaro och dessa lider lika mycket som människorna i sig.

Filmen växlar mellan färg och svartvitt. Avsnitten i färg visar världen som människorna ser den, medan de monokroma avsnitten skildrar verkligheten i änglarnas ögon.  Trots att de enbart ska vara betraktare och inte kan interagera fysiskt med människornas värld, förälskar sig en av änglarna i en cirkusartist.

Den huvudsakliga frågan som Wim Wenders ställer är hur människan egentligen skall leva. Hur skall man leva, hur skall man dö och när det gäller änglarna; är det värt att offra ett odödligt liv? Wenders återkommande filmtema om alienation och sökandet efter en existentiell mening finns frekvent och på ett mycket subtilt sätt i denna film.

Manusförfattaren Peter Handke har även skrivit detta poem; 

Song of Childhood  

When the child was a child

It walked with its arms swinging,

wanted the brook to be a river,

the river to be a torrent,

and this puddle to be the sea.  

When the child was a child,

it didn’t know that it was a child,

everything was soulful,

and all souls were one.   

-wim-wenders.com/movies/wingsofdesire.htm