Inlägg publicerade under kategorin Mystik, klurigheter & Klintbergare

Av Mayamama - 27 februari 2009 10:53

Okey, nu gäller det att fördjupa sig i ytterligare en myt eller vandringssägen som det faktiskt visar sig vara i detta fall;


Tvestjärtar kryper in i ditt öra och lägger ägg i hjärnan!


Bara att komma på en sidan vedervärdig tanke är ganska otrolig i sig och jag kan inte för mitt liv förstå varför man vill skrämma upp stackars små barn, som till exempel mig, med sådana horribla berättelser. Vad är nyttan!!


Där vi bodde då jag var så där runt nio tio kröp tvestjärtarna upp genom avloppet och in i lägenheten varvid jag var helt hysterisk vid läggdags och kunde på inga vilkor gå och lägga mig innan vi gått på det-finns-inga-tvestjärtar-här-eller-här-eller-här-eller-här-eller-här-eller-här-jakt!! Det tog med andra ord lååång tid innan jag kom i säng!



Eftersom jag fortfarande tycker tvestjärtar är vedervärdiga kryp börjar vi litet mjukt här med en origami-tvestjärt - inte så läskig!



Och här är den en väldigt vacker solros med något äckligt krypande mot mitten - kan nästan låtsas att det är en liten larv bara!



Tvi för Tvigge Tvestjärt…?


Öroninsekt, eller örongenomborrare. Redan tvestjärtens engelska och franska namn – earwig respektive perce-oreille – antyder vad dessa illa omtyckta kryp är kapabla till. Eller?

Det finns många historier om tvestjärtar. Vilka stämmer? Vi tog hjälp av Lars-Åke Janzon, intendent vid Naturhistoriska museets avdelning för entomologi (insektsforskning), och Torkel Hagström, intendent på Naturhistoriska i Göteborg.


Den absolut vanligaste har som inledningen antyder med öron att göra, och kommer i lite olika varianter:


  • Tvestjärtar gillar rent allmänt att krypa in i folks öron, och de gillar att äta öronvax.
  • Fakta: Det har hänt att tvestjärtar kryper in, men är ytterst ovanligt. Enligt Torkel Hagström finns ett par välbelagda fall i Sverige från 1900-talet. Enligt Lars-Åke Janzon är öronvaxätandet en myt. Hagström har själv, i mitten av 1990-talet, varit i direktkontakt med – och skrivit om – en äldre kvinna från Torslanda som blivit kännbart biten i hörselgången.
    Huruvida tvestjärten dessutom mumsat av det öronvax den var inkletad i, står inte klart.

  • Tvestjärtar kan lägga ägg eller bygga bo i öronen. De biter även hål i trumhinnan och kan ta sig in i hjärnan, vilket kan göra en tokig.
  • Fakta: kan avfärdas som myter.
  • När det gäller äggen läggs de i hålor i marken, och tvestjärtarna tillhör de släkten som noga sköter om sin avkomma, genom att både tvätta och skydda äggen mot angripare.

  • Tvestjärtar gillar mörker men inte ljus, därför ska man lysa med en ficklampa in i örat för att få ut dem.
  • Jo, det är sant att tvestjärtar tycker om mörker och fukt. Men det finns inget att äta för dem i örat så de har nog i sig inga större skäl att stanna kvar, enligt Lars-Åke Janzon.

Hans kollega i Göteborg menar som sagt annorlunda. – Tvestjärten är en utpräglad allätare, så de kanske kan äta öronvax också, säger Hagström. Lars-Åke Janzon kan tänka sig att sådana berättelser uppkommit för länge sedan, kanske innan skriftspråket. – När vi sov i grottor var nog risken större för att få en tvestjärt i örat. Det kan säkert ha hänt, och det är ju en halväcklig historia som folk nog har lätt för att ta till sig.



Enligt Oxford English dictionary kan berättelser om öronkrypande insekter dateras åtminstone tillbaka till 1000-talet. Det påstås också att tvestjärtar är helt onödiga i ekosystemet och inte fyller någon funktion. Men alla djur har en plats i det naturliga samspelet på jorden, betonar Lars-Åke Janzon.




Han är dock osäker på påståendet om att trädgårdsägare ska vara glada åt att tvestjärtar äter bladlöss. Forskningen har inte ägnat så mycket intresse åt tvestjärtarna. Ett skäl är att de inte är skadedjur som hotar ekonomiska intressen inom skogs- eller jordbruket. Det andra är att eftersom de lever i mörker och fukt, är de svårstuderade. Redan genom att lyfta fram dem ur sina hålor, har man så att säga förstört förutsättningarna för en bra studie.




Men ett allmänt gällande paradigm inom naturvetenskapen är att alla arter finns till för sin egen skull.– Ibland kan det ju vara svårt att definiera vilken nytta vi människor egentligen gör på jorden, påpekar Janzon.


Det säkraste sättet att bli av med tvestjärtar från trädgården är att lägga ut högar av fuktig vass eller ihoprullad fuktig wellpapp. Där gillar de att samlas och sedan är det bara att bränna upp eller skaka ner i komposten, beroende på egen inställning.



Några andra myter som kan avfärdas är att det betyder otur att se en tvestjärt, men den kanske man inte behöver konsultera vetenskapen för att konstatera. Och att det gör ordentligt ont när de bits? Knappast, käkarna är ganska svaga, konstaterar Janzon.



Tvestjärten är heller inte det starkaste djuret i förhållande till sin egen vikt. Det priset anses innehas av herkulesbaggen, världens största skalbagge. Den lever i Syd- och Nordamerika, blir 15–17 cm lång, och kan bära 80 gånger sin egen vikt.



Det har också sagts att tvestjärten är släkt med skorpionen och nästan lika farlig. Fakta är att tvestjärtar är insekter medan skorpioner är spindeldjur.
Ett påstående visar sig definitivt stämma, åtminstone delvis: Att tvestjärtar är kannibaler. Men bara i ett bestämt stadium av sin utveckling. Till skillnad från exempelvis fjärilen, som genomgår fyra tydliga stadier (ägg, larv, puppa, färdig insekt) genomgår tvestjärten ägg- och sedan tre olika larvstadier. I det andra stadiet kan larverna faktiskt, för att få näring, äta upp modern då hon dör, berättar Lars-Åke Janzon.
Så lite äckliga är de nog ändå.


Här ett litet skämt; tvestjärt heter ju på engelska earwig...


Jag har dessutom sett en film där de sade att om ett sådant här kryp skulle komma in i örat och upp i hörselgången så skulle den dö av syrebrist och inkletning av vax! Så, nu vet vi!




Av Mayamama - 16 februari 2009 22:56

Ytterligare ett vardagsmysterium som nog många funderat över.


När vattnet rinner ur till exempel en vask, uppstår som bekant en virvel. Är det sant att den snurrar åt olika håll norr och söder om ekvatorn?



Det stämmer att de stora havsströmmarna och luften i lågtryck roterar åt olika håll, beroende på om de befinner sig norr eller söder om ekvatorn. Norr om ekvatorn rör sig till exempel vinden motsols runt ett lågtryck, medan den söder om ekvatorn rör sig medsols. Skillnaden beror på den så kallade corioliskraften, som är ett resultat av jordens rotation. Kraften ändrar riktning allt efter om man befinner sig på jordens norra eller södra halvklot. Corioliskraften är mycket svag och påverkar därför endast stora system, som rör sig relativt långsamt. Det gäller som nämnts havsströmmar och lågtryck. Ett badkar är i sammanhanget ett mikroskopiskt system. Den virvel som uppstår, när vattnet rinner ut, kan röra sig antingen med- eller motsols. Corioliskraften har ingen betydelse för rotationen, och det håll vattnet väljer att rotera beror därför på andra faktorer, såsom avloppets utformning och huruvida vattnet i förväg är i rörelse eller inte.


Här verkar det tydigen finnas klara bevis på att så inte är fallet!

Av Mayamama - 16 februari 2009 22:41

Tänkte så ge litet utrymme åt ytterligare två vardagsmysterier och de handlar båda om vatten - alltså litet aqua-tema!


Dricker fiskar vatten?


 


Ja, i alla fall saltvattensfiskar som har en lägre salthalt i sitt blod än det omgivande vattnets. Eftersom lösningar strävar att uppnå någon slags jämvikt genom "kemisk utjämning" (osmos) kommer vatten att "läcka ut" från fiskens kropp och den måste då dricka vatten för att hålla vattenbalansen. Samtidigt måste den utsöndra överskottssalt.


För sötvattenfiskarna är det tvärtom. Vatten tränger hela tiden in i kroppen genom gälarna, och fisken måste därför ständigt kissa för att inte drunkna.


Så nu vet vi; svaret på frågan är både ja och nej!

Av Mayamama - 10 februari 2009 16:23

Varför ser blodådrorna på undersidan av armen blåa ut när blodet är rött?



Det är en mycket bra fråga. Det tycks inte finnas någon allmänt erkänd förklaring till detta fenomen, men en del kan ändå sägas.

De ytliga blå blodkärlen i armarnas och benens hud är vener. De innehåller syrgasfattigt blod. Blodet är ju rött hos människor, inte blått. Syrgasrikt blod är klarrött, syrgasfattigt brunaktigt eller blåaktigt rött, men definitivt inte blått. Men när ytliga vener är tomma på blod försvinner den blå färgen. Så blodet i venerna måste på något sätt ändå bidra till att den blåa färgen uppkommer. Blåmärken och tatueringar blir också blå. Blåmärken är blodutgjutningar i huden. Men i en tatuering så handlar det inte om blod. I en tatuering ligger ett mörkt färgämne en bit ner i huden. Så färgämnet i blodet, hemoglobinet, förefaller inte vara nödvändigt för att den blå färgen ska uppkomma. Vad som krävs är bara ett mörkt färgämne en bit ner i huden.

Vener som ligger mycket nära hudens yta tenderar att vara röda snarare än blå, medan djupare liggande vener är tydligt blåa, blåare ju djupare de ligger. Så huden ovanför en ven måste också bidra till den blåa färgen. Den blå färgen skulle kunna uppkomma på grund av att blått ljus, men inte ljus av andra färger, sprids av kollagenfibrer (en slag mycket små trådar) som finns i huden ovanför den blodfyllda venen. Spridning innebär att ljuset kolliderar med en liten partikel och då ändrar riktning. Det är spridning som gör himmeln blå. Det vita ljuset från solen innehåller ljus av alla regnbågens färger. När ljuset från solen passerar genom luften, sprids det blåa ljuset när det träffar mycket små partiklar (det vill säga mycket små "korn" som svävar i luften). Ljus av andra färger sprids inte lika mycket. En del av det blåa ljuset kommer ner till oss på markytan, medan ljus av andra färger fortsätter rakt fram.

Spridning av blått ljus har alltså ansetts vara orsaken till att vener i huden ser blåa ut. Hur det i övrigt går till verkar inte ha klarlagts. Men det finns en annan möjlighet, nämligen att den blåa färgen är en synvilla och att venerna i själva verket är gråa. Om en grå yta är omgiven av en färgad yta, så uppfattar man den gråa färgen som uppblandad med den färgade ytans så kallade komplementfärg. Men huden är väl ändå rödaktig hos ljushyllta personer och komplementfärgen till rött är grönt. Venerna borde alltså då vara grönaktiga. Å andra sidan så är venerna kanske lite blågröna, så man ska ändå inte utesluta komplementfärgsteorin. Den stöds dessutom av experiment där man låtit folk bedöma venernas färg när huden utanför venerna maskerats. Försökspersoner som ser en ven mot en ofärgad bakgrund, i stället för mot den omgivande huden, bedömer venens färg som gulaktigt grå!


Om det ändå var så enkelt som det är avtecknat i anatomiböcker; artärer är röda, vener är blå!


-djur.cob.lu.se/Svar/Cirk.html

Av Mayamama - 22 januari 2009 16:46

Och varför hamnar alltid mackan med påläggssidan neråt när den ramlar ner från matbordet? 


Mysteriet med den fallande kaviarmackan löst


Men hur var det nu med mackan som alltid hamnar på golvet med påläggssidan neråt? Lyder den möjligtvis Murphy's lag, den som säger att om nåt kan gå på tok så gör det det?

Det är enklare än så. Saken är den att om man lägger en smörgås vid bordskanten och puttar den utåt tills den tippar över kanten, så kommer den att rotera i luften under fallet. En normalstor smörgås med exempelvis kaviar kommer att rotera ett varv på ungefär en sekund.

Nu är det så att ett bord vanligtvis är runt 70 cm högt, och fallet från den höjden tar ungefär en halv sekund. Det innebär att mackan hinner vrida sig ett halvt varv, och följaktligen landar med pålägget nedåt.

För att den ska hamna med pålägget uppåt måste bordet vara antingen mycket lågt, under 30 cm, eller mycket högt. Eftersom fallhastigheten ökar med kvadraten på falltiden krävs ett minst tre meter högt bord för att mackan ska hinna vrida sig så långt under fallet att den hamnar med kaviarsidan upp.


Av Mayamama - 21 januari 2009 16:41

Hur blir tandkrämen randig?


Ett mer vardagsnära mysterium kan man tycka men väl så spännande!

Man kan göra randig tandkräm på två sätt:


1 Tuben fylls samtidigt med t.ex tre färger. Viskositeten (fastheten) och konsistensen är densamma för alla tre delar och därför sker ingen uppblandning. De tre färgerna ligger längsgående i tuben, vilket gör att det kommer ut randig tandkräm. Detta sätt är det vanligaste och det som vi använder vid påfyllning av våra randiga tandkrämer.

 

2 Tandkrämstuben förses med ett litet rör, innehållande fyra längsgående kanaler, intill tubmynningen. Närmast mynningen hälls en gel-tandkräm, t.ex blå gel, som dock inte når över rörkanten. Därefter fyller man på resten av krämen - oftast vit pasta. När man trycker på tuben, kommer den vita pastan att pressas ut genom tubmynningen, men också trycka mot den blå gelen, som därigenom pressas ut i kanalerna längs plaströrer. Även här är det samma viskositet på de olika delarna, vilket innebär att den blå gelen lägger sig som fyra ränder utanpå den vita.


 

Man får knåda tuben ordentligt om man ska få färgerna att flyta ihop. Så här ligger färgerna i tuben.

Av Mayamama - 21 januari 2009 09:36

Har tänkt starta en ny kategori, nämligen "Mystik, symboler & myter". Själv tycker jag att det är otroligt spännande med sådant! Första inlägget handlar om Duncan McDougal (1866 - 1920) som tidigt på 1900-talet arbetade som läkare i Haverhill, Massachusetts. Det ovanliga med honom var att han ville väga människokroppar före och efter döden för att se om det var någon skillnad. Hans tanke var att om han vägde en kropp precis efter den dött och det då blev en minskning var det själen som lämnat. Han skulle då få ett mått på hur mycket en själ väger!



Skulle själen verkligen kunna ha en vikt?


Enligt Duncan MacDougall väger den kring 21 gram. 1907 gjorde Duncan experiment där han vägde folk innan och efter de dog och kunde då se att de tappade i vikt. 21 gram har blivigt känt som själens vikt men alla förlorade inte 21 gram utan en förlorade 11 gram, en annan 14 gram. Men alla förlorade i vikt.

Tidningsartikel om Duncans upptäckt:



Fast det finns många frågetecken om Duncans experiment. Vissa säger att hans vägningsmetoder var alldeles för skakiga. Medan andra säger att han var en viktig upptäckt om människan och dess själ på spåren.

Presentation

Omröstning

Hur många goda gärningar har du gjort senaste veckan?
 En
 Flera
 Jättemånga
 Inga
 Vet ej
 Inga, men jag ska!

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2011
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards